Patchad för att fungera ihop med Firefox 8.0+!
Jag har ett antal gånger fått frågan varför jag är så militant aggressiv mot grannar som för oväsen. Frågan har inte ställts ordagrant till mig – ”militant aggressiv” är min egen definition av mitt lilla problem. Jag har inte heller riktigt tagit mig tid att förklara varför heller. Jag kan dock konstatera att jag inte alltid varit aggressiv mot oväsensgrannar. Jag skall därför ägna några minuter – eller en halvimme – till att förklara uppkomsten till mitt lilla problem.
Året är troligtvis 2003, och jag bor i Järna. För att vara riktigt säker kollar jag i mitt fotoarkiv och jag har vaga minnen av att jag första gången kom i ”kontakt” med störande grannar redan 2002, i Södertälje. Jag bodde då på Fornbacken, men lade nog aldrig någon större vikt på oväsendet, även om jag vid minst två tillfällen minns att den granne vi hade då spelade musik så högt att väggen vibrerade. Det förekom också en del annat slags ”oväsen”, men efter att killen som bodde där blev utelåst på balkongen av sin egen 8-åriga dotter kom jag snabbt över problemet med ett leende. I synnerhet för att han efter detta flyttade ut (även om den primära orsaken antagligen int var för att han blev utelåst).
Bara några månader efter att jag flyttat in i min Järnalägenhet blev jag plötsligt, en lördagsmorgon väckt av ett konstigt avlägset ljud. Det lät som en fotbollsmatch, som spelades på en fotbollsplan eller liknande. Jag reflekterade dock aldrig över att de faktiskt hade live-kommentatorer, utan jag lyckades utan några större problem sova vidare. Det var ju trots allt ett rätt behagligt ljud, nästan lite monotont. Jag funderade en kort stund över vart den fotbollsplanen kunde ligga eftersom Järna inte känns som en idealplats för en sportarena, med tanke på ortens storlek. Till sist föll funderingarna i glömska och jag levde vidare, lyckligt ovetande om framtiden.
Det hela återupprepades ett tag, i flera veckor efter varandra, men eftersom det alltid var på lördagar antog jag att det var säsongsmatcher som spelades och accepterade det ”behagliga” bakgrundsljudet. Hösten kom och vintern närmade sig. Jag tyckte att det började bli märkligt att man spelade så länge, speciellt när det började bli riktigt kyligt ute. Tills jag en gång lyckades klocka in ett spel, som hördes betydligt högre i trappuppgången. Tanken att ta mig en titt där började med starka misstankar om att det inte var ett sportevent, då jag plötsligt en dag lyckades höra en TV4-jingel eftersom ljudvolymen på ”matcherna” blivit allt påtagligare. Det var nu helvetet började.
När jag började inse att oljudet inte skulle försvinna, eller bli tystare förstod jag att min granne per automatik lyckats göra sig själv allt dövare genom att höja volymen på sin tv (som onekligen var den tidigare misstänkta fotbollsarenan), började jag fundera på vilka rättigheter jag har som boende i lägenhet. Man borde trots allt kunna kräva viss frid i sitt egna hem, vilket till slut ledde till att jag ringde på hos grannen (nej, han hörde inte ringklockan de tre första försöken) och frågade vad tusan han höll på med.
Det var en tjurig skitgubbe, som bodde på andra våningen (jag bodde på bottenvåningen) som hävdade att han hade rätt att ha vilken volym som helst på sin gamla tv. Ja, han var ju döv, tyckte han. Jag föreslog att han skulle skaffa hörapparat, men jag fick till svar att han inte hade råd med det. Som kontring föreslog jag då att han skulle kontakta kommunen och få hjälp, men jag minns dessvärre inte exakt vad svaret jag fick var. Bara att han var döv, korkad och vägrade lyssna. Han trodde att kommunen skulle vara dum mot honom så han utgick från att de inte skulle hjälpa honom ändå. Jag gav upp och oljudet upphörde naturligtvis inte – bara för den dagen. Jag blev allt mer frustrerad. Jag fick ju i princip aldrig vara i fred. Jag fick problem med sömnen och krävde plötsligt av min stackars inneboende att ha helt släckt överallt. Inga ljusstrimmor, lampor eller bildskärmar fick stå på och lysa när jag skulle sova.
Jag flyttade till sist, fast av andra orsaker (jag tröttnade helt sonika på Stockholms betongklimat) hem till Skåne och lyckades tack vare en mycket trevlig mottagande hyresvärd hamna i en skapligt ljudisolerad lägenhet. Åren gick och jag fick ro igen. Tills en dag, då allt började om igen. Varje sommar väcktes jag nu – på morgonen – av en granne – ett norskt djurplågande par – vars hund aldrig fick komma in. Det var tydligen en utehund. Även denna gången tog jag kontakt med personerna och fick återigen en avhyvling. Jag kunde nu konstatera att det inte går att kommunicera med idioter på hemmaplan. Hunden är i skrivande stund antingen död eller totalt hes. Ibland kan man höra den skälla, fast med trasiga stämband. Varken kommun, eller någon annan djurskyddsförening verkar ha något intresse av att hjälpa till.
I vilket fall som helst fortgick allt, tills jag fick en fantastisk granne, som inte bara förde oväsen; han rökte också. Långt in på nätterna kunde han spela en massa skräp på sin stereo och bete sig som en skit. Jag bodde nu på översta våningen och han på understa. Det var en lägenhet emellan och oljudet hördes ändå. Efter mitt konstaterande att man inte kan kommunicera med idioter gick jag nu direkt till hyresvärden istället. Jag var trött på att jamsa med folk som ändå inte besitter någon förmåga att tänka självständigt. Droppen kom den dag då han och hans fantastiskt trevliga kompisar en hel lördagsnatt stod på sin balkong och skrek ”Sieg Heil”. Uppenbarligen blev det även för mycket för hyresvärden, för veckan därpå landade ett vräkningsbrev i hans brevlåda.
Resten kan vi lämna som återupprepande historier. Jag har nu lärt mig, att varje gång det flyttar ut någon från de här lägenheterna – oftast sannolikt på grund av att de har stört grannskapet – lyckas det flytta in en ny idiot på bottenvåningen som naturligtvis till sist vräks (eller tyvärr dör – det är dessvärre en trend i äldreboenden, eftersom de äldre här nere tycks vara de bästa grannarna man kan ha, så länge de inte har tvn påslagen). Det är dock fruktansvärt beklagligt att folk inte har vett att sköta sitt privata bättre och respektera sina grannar.
Jag måste dock erkänna att jag idag blev förvånad när jag träffade två unga killar på den våningen, som stod och rökte på säkert avstånd från alla fönster och balkonger. Antagligen ville de inte få in rök hos sig själva, men eftersom de gått ut en bit känns det som att det faktiskt fanns en gnutta respekt någonstans hos dom. Men det mest fantastiska är nog att jag fortfarande inte hört ett knyst från dom.
Läs även andra bloggares åsikter om betong, björkvägen, fornbacken, fornhöjden, förort, grannar, järna, klippan, oljud, rebell, södertälje, stockholm
Den svenska I-landsproblematiken sprider sig allt mer och nu börjar vi på allvar märka hur klyftorna mellan rika och fattiga växer till sig. Om inte annat märker vi av de kraftiga nyanserna kring vilka sorters problem de båda sidorna har. Medan sjukskrivna tvingas ut i arbetslivet, trots sina i många fall extrema bördor, med ledproblem och diverse andra sjukdomar som gör människor oförmögna att gå överhuvudtaget, så ser vi på andra sidan hur folk nu alltmer blir oförmögna att tänka, prioritera (artikel) och planera sin tid. Att inte orka besikta bilen för att det krockar med arbetstid, eller är för långt att åka, och sedan klaga på att bilprovningen inte har några lediga tider står väl inte riktigt i proportion till verkligheten. Stackars Erik Wadin.
Fick inte sin mat i tid
Johan Fattigue är en annan person som fått erfara det nya svenska fattigmansklimatet för rika människor i djupmisär. Han fick inte sin mat levererad hem till sig och anmälde i förra veckan snabbmatskedjan ”BurgarJens Käk” till diskrimineringsombudsmannen.
- Jag orkade inte åka ut förrän efter stängningsdags, förklarar mannen som menar att han också har rättigheter som svensk, att få äta mat efter klockan 23 en vanlig vardag.
BurgarJens har inte gått att nå för en kommentar.
Läs även andra bloggares åsikter om bilprovningen, erik wadin, i-landsproblem, misär, prioritera
Konceptet att låta cyklister ”köra hur de vill”, aka ”cykla mot rött ljus”, hade fungerat – om det inte hade funnits idioter på vägarna. Idioter finns så klart i båda lägren och många tror i princip att de äger vägarna så fort de sätter sig i en bil – eller på en cykel. Om regeln skulle tas i bruk så skulle detta så klart också bli förödande. Naturligtvis. Logiskt? Inte nödvändigtvis tydligen.
De flesta skulle förstås inte köra för rött oavsett lagar, eftersom det lyckligtvis finns en självbevarelsedrift hos en del av oss. Den här hysterin blir så klart därför onödig, men jag förstår samtidigt reaktionerna. Men så finns det också folk som helt saknar förnuft och som gärna sätter både sig själva och andra i direkt livsfara. Dessa skulle sannolikt bli ihjälkörda inom en inte allt för snar framtid. Någon skrev något om att cyklister är bra för miljön eftersom de inte släpper ut avgaser, men jag har svårt att hålla med om att man skall värdesätta människoliv på detta viset. Om man nu inte resonerar ur ett självsanerande perspektiv – då är den här idén hur bra som helst!
Artiklar:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13161092.ab
http://www.expressen.se/nyheter/1.2468083/tillat-cyklister-att-kora-mot-rott-ljus
Läs även andra bloggares åsikter om äganderätt på asfalterad väg, cykel, cyklist, cyklistjävel, idioti, miljövänlig, politiker, rödljus, rött ljus, självsanering
När jag köper program eller spel gör jag ofta en djupgående analys innan jag slår till. Risken är annars att någon ekonomiskt ansvarig slår mig istället.
Några punkter jag således tar hänsyn till för att ett köp skall vara värt sitt pris är dessa:
- Kan jag göra det bättre själv?
- Om jag kan göra om programmet själv (läs: göra det bättre) så är det mest sannolikt att det är mer värt besväret att fixa en egen lösning, än att betala. - Är jag motiverad nog att göra det bättre själv?
- Är det besvärligt att göra något åt saken görs ett noggrant övervägande om man ändå inte vill spara lite tid på att lägga den där tian på något som redan finns. Bygga hjulet på nytt är trots allt ganska onödigt. - Hur ofta kommer programmet användas?
- Ett program som används en gång om året är inte värt att betala för - Hur många av funktionerna använder jag egentligen?
- Synonym för ”har du nytta av detta?”. Är svaret nej, så köps det naturligtvis inte. Om jag hittar en licens på paint och den enda funktionen jag använder är radergummit kommer jag aldrig bemöda mig att ta fram kreditkortet. - Finns det en trial?
- Ett program som inte finns som demo tappar poäng. Det innebär att man måste ladda ned en fullversion för att kunna testa saker man tror sig behöva. Här sätter nya premisser in för att ett köp skall kunna genomföras - Är programmet verkligen bra nog?
- Tro’t eller ej – det finns sån mjukvara som är värt att betalas för även efter nedladdningen. Det är oftast såna jag använder. Resten slänger jag ut. - Vad kostar det?
- Om programmet kostar 15000 exklusive moms är det knappast något att satsa på rent ekonomiskt. Dom summorna har jag troligtvis inte ens tillgång till. Men jag skulle naturligtvis ha köpt – om det var bra nog i kombination med tillgång av pengar. Men, nej, jag använder faktiskt inga program som ligger i den prisklassen. - Fungerar det?
- Det finns program som är riktigt bra. Emellanåt! Men så kan det vara så att det helt plötsligt kraschar. Då köper man inte. Oavsett om det är operativets eller programmets fel. Det är inte värt risken. - Kan jag köpa det direkt?
- CD-skivor och annat som förslits snabbt vill jag inte ha. Det måste gå att betala direkt! - Går det att betala?
- Vissa webbsidor har bestämt sig för att inte fungera. Utvecklaren har därmed bestämt sig för att denne inte vill ha mig som kund. I detta läget provocerar jag hellre genom att ladda ned det. - Är betalningssidan tillförlitlig?
- Paypal? Ja, gärna. www.unknown-creditcard-dealer.ru? Kan man göra SQL-Injections i kreditkortsfältet? Nej tack. - Kan jag provocera någon med inköpet?
- Helt klart en betydande punkt av stor vikt.
Läs även andra bloggares åsikter om exklusive moms, handla, inklusive moms, inköp, köpa, mjukvara, motiveringslista, överväganden, program, punktlista, shoppa, spel
Jag vet, det borde ha skett tidigare, men det är det där med att få tiden att räcka till som satt käppar i hjulen för den här sortens verksamhet. Nu är den i alla fall klar och det gick betydligt snabbare att få ihop än jag räknat med: Sammanfattningsstatistik för varje skapad omröstning på BBVote. Eller popularitetsstatistik om man så vill, eftersom BBVote i denna statistiken sammanfattar den gångna röstningsperioden och presenterar hur en deltagare har legat till röstningsmässigt under varje period fram till varje nollställningsögonblick.
Funktionen lanserades i samband med tittarupproret, dels på facebook, dels på huvudhemsidan (som aftonbladet så flitigt skrivit om), vilket uppstod när Rodney Da Silva fick lämna huset i söndags. Delvis skall jag väl dock erkänna att det var just detta som fick mig motiverad att rota lite i hur statistiken mellan de då tre nominerade sett ut, eftersom en poll knappast räcker som underlag för att anklaga en hel produktion för röstfusk.
BBVote svarar upp med en alternativ teori om söndagens utröstning:
Kollar man rent generellt över hela röstningsperioden sedan Madelene kom in i huset – och jämför de tre nominerade deltagarna mot varandra – så kan man se att hennes låga popularitet förföljer henne rakt igenom hela säsongen. Detta kan bero på att tittare i första hand fokuserar på att rösta på sina ”större” favoriter. Eftersom BBVote begränsar antalet till en röst per person (per ip och period för att vara mer korrekt) så tror jag att hon helt enkelt blivit bortglömd. Helt och hållet dessutom – eftersom hon generellt sett inte ser ut att vara någon större tittarfavorit av det antal röster som hunnit komma in.
BBVote är en förhållandevis liten site jämfört med bigbrother.se – som fler känner till. Dessutom publiceras nomineringsnumren i tv-rutan medan bbvote – bbvote veterligen – sprider sin länk i ganska begränsad skala, dels på facebook och dels via Big Brothers hemsida. I telefonröstningen skiljer det sig just på detta planet: Flera tittare har numret till de nominerade deltagarna än de har länken till BBVote och det är naturligtvis långt ifrån alla som har internet eller vet hur det fungerar.
Summa sumarum blir antalet röster betydligt färre även i ovanstående hänseenden. Utan att ta ställning för någon sida känner jag dock personligen efter lite forskning att min teorin kan vara ganska rimlig; Söndagens omröstning har stått mellan två giganter – Katerina och Rodney – och marginalen på en enda röst, skulle om denna teorin stämmer stå mellan dessa två deltagarna. Inte helt osannolikt om man tittar på periodtotalen och ser till det ytterligare faktum att både Katerina och Rodney har ganska många fans om man får tro röstningsstatistiken.
Naturligtvis kan allt utvecklas och konspirationsteorier kan diskuteras hur länge som helst, om vad mer som kan ha påverkat röstningen. Men att jämföra Roddans och Katerinas ställning i huvudröstningen där det är betydligt jämnare än mellan Madelene och diton, är definitivt en bra början om man vill gräva ytterligare i ämnet.
BBVotes röstningsresultat för 24 april 2011 kan du se här eller direkt som sparad bild här.
Läs även andra bloggares åsikter om bb11, bb2011, bbvote, big brother, big brother vote, katerina, katerina kazelis, madelene stigsjöö, omröstning, pelle porseryd, roddan, rodney da silva, röstfusk, tv11, tv4, votech
Jag fick nyligen höra att Basshunter skulle gå in i det svenska Big Brotherhuset och jag blev direkt nyfiken på vem som är mest desperat i ett sånt här läge: Big Brother eller Basshunter? Big Brother sägs ju inte gå särskilt bra efter ständiga driftstörningar, fel på streaming, dåligt ”forum” och så vidare. Och något är ju onekligen fel om man gör ett sånt här val – å ena sidan Big Brother som vill ta in honom, å andra sidan Basshunter som vill gå in. Det sistnämnda är dock inte jättekonstigt, med tanke på den pinsamma karriär jag googlar mig igenom i skrivande stund.
Jag blev också förvånad över rubriksättningen som Big Brother hade gjort – Deltagarna skulle bli ”rockstjärnor”. Förlåt? Man kan inte någon rockstjärna ihop med Basshunter. Än mindre stjärna, med tanke på vad killen sysslat med genom åren.
Jag förstår faktiskt inte hur man kan gilla en person som baserar nästan hela sitt kändisskap på plagiat och rent trams och misstagen som begåtts genom åren är så många att jag inte ens orkar räkna upp alla. Allt började någonstans med den ständigt missförstådda låten ”Boten Anna”, som alltid förväxlades med Båten Anna. Ni vet, den som han själv valde att skriva om texten till 800 gånger. Gissningsvis för att den första blev ett misslyckande, eftersom ingen vanlig Medelsvensson förstod innebörden av den. Alls. Men alla gillade texten och det komiska var att alla man ställde frågan till – om de visste vad den handlade om – inte fattade ett dyft av vad han sjöng om. Han kunde lika gärna sjungit om lingon eller ruttna blåbär. ”Vi fattar inte vad han säger, men jäääävlar vad bra den är”.
Några månader efter den första lanseringen blev Basshunter upprörd över att Boten Anna blivit stulen av Holländare, samtidigt som han helt missat att ”Ventrilo” var ett extremplagiat av ”Daddy DJ”. För att inte tala om ”All I ever wanted” och alla andra omskrivningar han kan tänkas ha gjort av den låten. Ja, det är verkligen en originell kille, som lägger ned mycket tid på att göra egna verk… Att han sedan även deltagit i UK’s Celebrity Big Brother, använder Autotune för att få rätt på rösten i sina låtar, och har svårt att erkänna sina tidigare misstag, talar väl sitt eget tydliga språk.
Läs även andra bloggares åsikter om all i ever wanted, basshunter, båten anna, big brother, boten anna, daddy dj, epic fail, jonas altberg, ventrilo
Det där med Firefox var ju lite udda…
Man släpper en ny Firefox. Något var rättat i firefoxen var det någon som sa.
- Jepp, onekligen! Det går plötsligt betydligt snabbare än innan!
Allt går dessutom dubbelt så snabbt eftersom jag sen tidigare tagit bort sabotage-appen Google Toolbar.
Plötsligt dyker en ny Firefox-patch upp. Firefox uppdateras och startas om.
Allt som var bra har nu plötsligt försvunnit. Det går segt och jävligt lite här och var.
Min gissning: En utvecklare har upptäckt att något fungerar. Det går ju bara inte! Här måste vi göra om. Sedan släpps en ny version…
BBVote kommer troligtvis att bli en komplett pollsite där inte bara omröstningar kring Big Brother kommer vara möjliga att lägga upp i framtiden och utrymme är redan förberett för detta, ifall det skulle bli så.
Under rådande omständigheter – där två deltagare valt att lämna huset – så har även BBVote finslipats. Datumkontrollerna fungerar bättre nu, så att alla omröstningar mer eller mindre blir självgående med hjälp av start- och slutdatum. Detta gör att man lätt kan lägga upp omröstningar väldigt tätt, där de bara skall vara aktiva under korta perioder – och när de är avslutade stängs de för omröstning, med möjlighet att samtidigt presentera gammal statistik.
Dessutom slog tanken mig idag, vad man gör med omröstningar där två alternativ (eller flera) är valda och ett alla alternativen utom ett plötsligt inte går att välja längre (läs: deltagare lämnar huset). Skall man kunna rösta på den deltagaren ändå? Skall pollen vara giltig? Skall deltagarna som lämnat överhuvudtaget visas på sidan? Många frågor, många anpassningar, många möjligheter… Utvecklingsdelen av BBVote kan bli väldigt intressant i år!
Läs även andra bloggares åsikter om 2011, bbvote, big brother, ebba berglund, rickard andersson
Använder FireStats