Tornevalls Corner

Alltså, jag förstår verkligen om folk vill vara snälla mot katterna som lever ute i kylan så här års. Verkligen! Och det är jättetrevligt att folk bidrar med mat till dom, trots att hyresvärden ansåg att mat i området drar till sig fler katter och till sist kan ställa till det ordentligt. Framför allt kan det bli en sanitär olägenhet. Och vissa dagar luktar det rätt illa i trappan, trots att allt är utomhus. Ett tag ville de även avliva katter som de visste inte skulle klara sig utomhus, för deras egen skull. Det blev dock aldrig så eftersom matningen hade blivit en sån vana bland katterna att de blivit tama och därmed inte klarar sig utan människans hjälpande hand.

Men ändå. Även om maten ställer till det en del i området, så är själva gesten rätt fin. Men så kan man nog ändå tycka att det finns en gräns. Kattmat, fisk, mjölk och annat som katter äter tycker jag kan vara okej. Men när omdömet brister och folk får för sig att katter kan äta vad som helst med händerna, så börjar till och med jag reagera…

Läs även andra bloggares åsikter om kattälskare, kattmat, pundhuvud

Fann en väldigt intressant artikel i dagens Metro som handlar om ”skånes farligaste rondeller” (länk till PDF-tidningen)

Varannan dag skadas trafikanter Skånes i rondeller. På fem år har rondellolyckorna med personskador ökat med 42 procent, enligt statistik från Vägverket.
- Många bilister överskattar sin körförmåga och håller alldeles för hög hastighet i rondellerna, säger Ove Persson

Jag vet inte riktigt om körförmågan är det största problemet här, om jag skall vara ärlig. Eller, det kanske är lite av en tolkningsfråga i och för sig, för med tanke på att ingen riktigt har koll på hur man kör bil i en rondell så känns det inte enbart som att det har med hastigheterna att göra, utan det faktum att folk alltid befinner sig i helt fel körfält. Både på väg in i den och på väg ut ur den. Plötsligt så får de även för sig att byta och gör inte bara ett fel, utan tvåhundra som sätter hela rondellen i gungning. Vi kan nog vara väldigt överens om att det snarare handlar om ”nedsatt obefintlig körförmåga” (vilket naturligtvis även inkluderar ”överskattar sin förmåga” och ”alldeles för hög hastighet”). Eller för all del, så byter inte föraren fil mitt i rondellen, utan fortsätter drömma, i sin egen lilla värld – och glömmer bort att det kanske finns någon annan som faktiskt kan köra bil också – som plötsligt rammas av en komplett idiot. Och med ”nedsatt obefintlig körförmåga” menar jag att den redan obefintliga körförmågan är nedsatt.

Ett tips till vägverket: förutom att bara kolla vilka som blåser igenom en rondell i 180, studera gärna körbeteendet i allmänhet också. Det finns bilförare på era vägar, som inte ens skulle kunna navigera en trampbil.

Nu är jag visserligen lyckligt lottad, jag passerar endast Väla  på morgonen, när det fortfarande är lite folk ute, men jag kan mycket väl förstå hur illa det kan gå, när man möter idioter helt utan förmåga att hantera en ratt, i rusningstid.

Läs även andra bloggares åsikter om berga, brohult, mobilia, rondell, rosengård, trampbil, väla

Jag har funnit en plats på vägen till jobbet där folk faktiskt för det mesta gör rätt (!). En rondell, strax efter en av E4-avfarterna mot Väla (saknar namnet på den just nu, men det kanske bara finns en där). Jag försökte under en tid ytterligare få fram lite material till ”Area Stolpskott”, som handlade om rondeller, men det gick inte. Under den period jag haft med mig mobilkameran genom just den här rondellen som jag passerar varje morgon, så har alla jag mött varit fantastiska bilförare och skött sig exemplariskt. För det mesta ser det alltså ut så här, på morgonen – vilket jag tycker är helt underbart! Alla lämnar varandra hänsyn och den respekten i trafiken älskar jag!

Dock, i min samling I-landsproblem så kan man alltså ibland möta idioter som i en mer trafikerad situation skulle vara mycket frustrerande att ligga, dels bakom, men även för de som skall ta till vänster i rondellen som jag tidigare skrivit om. Detta är en klassiker och jag tutar ALLTID på den här typen förare när jag möter dom. Jag kan helt enkelt inte låta bli…

Gah! Jag sitter verkligen och ogillar folk som tror att de kan stoppa andra från att ladda ned material från hemsidan de byggt. Javisst, de försöker spärra höger musknapp så att man inte kan använda den för att spara källmaterial. Vad dom inte känner till är att jag är en flitig högerklickare, eftersom jag använder firefox för att öppna fler sidor samtidigt osv. Jag använder verkligen nästan allt i Firefox. Och så möts man av en sån här stolles websida. Lär er någon gång att det inte fungerar så! Och vill ni inte att något ska kopieras? LÄGG INTE UPP DET DÅ FÖR F”#%”#&”!#”!!!

Förbannad blev jag, så nu har jag installerat Firebug (http://getfirebug.com/) i webläsaren enbart för att provocera tillbaka. Nästa gång jag bemöts av en sån person så kommer jag ladda ned något – genom att helt sonika, med hjälp av firebug, ta bort deras fåniga Javascript helt ur källkoden. Jag skulle givetvis kunna stoppa det här genom att använda Noscript-pluginen också, men det är lite jobbigt om man kommer in på personens hemsida via frames. Så då dödar jag källkoden helt och hållet.

Hade jag varit riktigt jäklig så hade jag speglat hela sidan med wget. Då kan de sitta där med sina förbannade javascript. Sluta sabba våra webläsare, tjockhuven!

Consider yourself PWNED!

Jepp.

Hon är från vettet. Fullständigt från vettet. Nu öppnade jag bloggen först efter att jag läste ungefär hälften av artikeln, men ungefär så här kände jag när jag började läsa…

Rubriken: ”Bryter med Sverige”

Bryter? Var det för jobbigt för henne nu, plötsligt? Måste läsa!

”Anna Anka har gett upp sitt svenska medborgarskap.”

Blir plötsligt påmind hur en viss Beltran skulle bränna sitt pass som någon slags protest mot vad han ansåg att han utsatts för. Det fattas ju bara att Anna börjar göra likadant. För den här artikeln handlar väl om…

”Här blir man inte nertryckt på grund av sina åsikter. Jag gillar det amerikanska systemet med yttrandefrihet bättre, säger hon.”

Jomenvisst! Hon fortsätter whina om hur hemska vi är här i sverige, hur hon anser att hon inte har rätt att säga vad hon tycker här. Orolig för Jantelagen? Det behöver hon ju knappast vara, för säga vad hon nu vill, det får hon ju trots allt göra. Att hon blir emotsagd om hon säger något som folk inte tycker passar sig har inte något som helst att göra med varken yttrandefrihet eller nedtryckning. Det handlar om att vi OCKSÅ har yttrandefrihet i det här landet. Att hon sedan tror att USA är något slags gudomligt land för yttrandefrihet, måste ju bara tyda på att hon legat och gömt sig under en sten bra länge. Förbannade STOLPSKOTT! Tycker jag att du är en idiot, så anser jag mig ha rätten att säga det, preciiiiiiiiiiiiiis lika mycket som du anser dig ha rätten att tycka att smala tjejer är för tjocka. Hur fasen du har lyckats täppa till käften på befolkningen där du bor, är väl därför rätt lustig. Eller nej förresten. USA har ju världens fetaste befolkning. Så där behöver hon inte bekymra sig för att bli emotsagd.

”Efter stormarna kring hennes medverkan i dokusåpan och hennes pr-besök i Sverige nyligen, känner hon sig bara stärkt i beslutet att bryta med Sverige.”

Föga förvånande. Oerhört föga förvånande. Hon har krympt sig själv till något som ligger under nivån för vad en B-kändis är. Och här handlar det antagligen återigen om att bli emotsagd. Men att bli emotsagd är FORTFARANDE inte detsamma som att bryta din yttrandefrihet. Det är att skapa debatt! Om du nu känner till den termen? För du står väl för vad du säger, stolpskottet?

”Det kändes som om media försökte trycka ner mig.”

Nej. Där tar du fel. Du valde helt enkelt själv att tolka det så. Den som startade hela processen var du själv. Som står för vad du säger, eller hur det nu var? Allt man gör, sker just för att man har gjort det möjligt.

Sen orkar jag faktiskt inte kommentera mer. Det blir bara ännu löjligare då. Om det sedan är Aftonbladet som bara snackar sin vanliga skit låter jag vara osagt i det här skedet.

Ja, det var ju lustigt att den här artikeln dök upp precis när jag skulle dra igång veckans stolpskott igen. Nu är det ju dock inte så att vi behöver begränsa oss till pojkar. Och egentligen borde vi inte behöva begränsa oss till kön heller. I stort sett alla människor är precis lika omdömeslösa i trafiken. Det finns väl förvisso ett gäng undantag också. Framför allt har jag lagt märke till det, den senaste veckan, i en rondell nära Väla. I stort sett varje gång jag skulle ha fångat dåliga bilförare där så har alla kört bra. Jag gillar det. Jag gillar verkligen när folk tänker och planerar sin körning.

Fast det gäller ju inte alla och eftersom detta är Area Stolpskott så måste jag ju presentera något som irriterat mig under vecka. Det har förvisso varit glest med fall denna veckan. Mycket på grund av att jag inte vart uppmärksam och veckan har gått väldigt fort. Jag har helt enkelt inte hunnit samla ihop material. Något som däremot stör mig rejält är det faktum att folk helt verkar sakna förmågan att stänga av sina bilar när man stoppas av bommarna vid en järnvägsöverfart. Och det är framför allt på grund av att dessa människor mycket troligt samtidigt som de köper lågenergilampor och kämpar för ”en bättre miljö”.

Bullshit! Stäng av era bilar medan ni väntar på tåget. Enklare kan det inte bli. Det finns egentligen ingen som helst anledning till att man skall ha sin bil igång på vägen i tio minuter medan man väntar!

Ett pundhuvud kommer dundrande i 180 på E4. Man tror att han skall fortsätta rakt fram med tanke på hastigheten. Själv skall jag till höger. Strax innan avfarten påbörjar killen en hysterisk omkörning och han praktiskt taget blåser förbi. Jaha…

Men, då händer det:

Med en fet högersväng drar han in på samma avfart som jag skall in på. Va i helvete?!
Allvarligt talat, varför kör människor om varandra när vi alla vet vad som kommer hända i slutet av vägen?

Sagt och gjort, killen får givetvis bromsa och sedan ligger vi där, i en lång rad. Åtta bilar, bakom pensionären Sven-Otto, som råkade hålla 70 istället för 90. Jag skriker hysteriskt efter BMW’n  som körde om mig: ”Fungerade omkörningen bra tycker du? VAR DET LÖNT?! VA?!”

Strax innan nästa tvåfiliga del av vägen sänker jag hastigheten så jag kommer en bit ifrån han som körde om mig. Jag tar sats. Därefter trycker jag plattan i mattan. Vid den där avfarten blev det hela en principsak för mig och han initierade ett enkelriktat krig mot mig som nu skall återbetalas. Precis lagom när jag passerar håller jag själv 150 och drar förbi hela skocken av bilar, som på grund av Sven-Otto fastnat i en lång kö. Nisse, som vi kan kalla 180-killen, börjar desperat masa sig ut i vänsterfilen. Men det går inte så bra. Han fastnar…

”Hade du inte bråttom, SKITHUVUD?!”, skriker jag med ett hysteriskt mad-professor-vrål, skrattar maniskt och vrider skickligt tillbaka ratten mot höger och girar in framför en numera väldigt lång bilkö, med Sven-Otto och Nisse långt där bakom mig. Jag skrattar högt en sista gång, placerar ett stort leende på läpparna och närmar mig mitt underbart tysta hem.

Skall man köra om så skall man banne mig tjäna på det också!

Då var det dags igen, att presentera en ny adress, där trafiken fungerar lite sådär extra speciellt, ni vet. Eller rättare sagt, inte fungerar lite sådär extra speciellt över huvud taget.

Denna gången handlar det om specialkorsningar, där omdömet i princip – som vanligt – är obefintligt. Jag har funnit precis en sådan i Perstorp. Jag har givetvis funnit fler ”väldigt speciella” utfarter, även på andra ställen, men denna stund är dedikerad till Perstorp. Närmare bestämt den utfart där bland annat ICA ligger. Statoil ligger även precis där. Utfarten binds ihop med Oderljungavägen, som kan transportera människor till skolor, eller helt enkelt bort från Perstorp. Varför den ena gatan kallas för Stockholmsvägen går bara att spekulera i – personligen gör jag en spontan gissning, kring att det är här folk kör som Stockholmare. Dvs som idioter. Från ovan ser trevägskorsningen ut som på bilden (källa: google-maps, som för övrigt har hundra gånger bättre översiktsbilder än självaste Eniro).

Det är en liten lustig korsning faktiskt, för från ovan ser man betydligt enklare att den skulle kunna vara en racerbana, bestående av icke-racerförare med dåligt mätförmåga (dvs ”hur långt är avståndet till de jag möter och kan jag köra nu, skall jag vänta tills de passerat eller ska jag fundera på något helt annat?”). Av den erfarenhet jag har av såna här vägar, så brukar folk stå kvar och vänta en stund, när de ser att det kommer mötande. Kanske för att försöka få bekräftat om den förbipasserande skall svänga, eller köra rakt fram. De söker en blinkers, för det är föga vanligt att en bilförare egentligen vet vad en blinkers används till. När föraren som väntar på att få köra märker att den mötande skall fortsätta rakt fram, bedömer den väntande föraren att det är helt okej att börja göra sin, i detta fallet, högersväng.  Därefter kastar sig föraren ut med bilen i körfältet. För varför skall man egentligen stå kvar och vänta på att den mötande bilisten har passerat, när man faktiskt kan trampa på gaspedalen så hårt som möjligt? Ja, den som det visste.

Skulle förfarandet vara det motsatta, dvs om den som skall svänga ut märker att föraren som kommer från huvudleden också skall svänga (dvs, förararna kommer aldrig korsa varandras väg), så står man i stället kvar och funderar en liten stund till om det verkligen var så att föraren skulle svänga. Och när denne väl har svängt, så tänker föraren ”ja, så var det nog”. Och börjar köra själv. Fullständigt logiskt bilkörning. Framför allt är det ett effektivt sätt att fördriva de bakomvarande förarnas tid, en stund till, så att de hinner skicka färdigt sina SMS… Så klart!

Som sagt, såna här vägar har jag valt att kalla för ”Jag kanske hinner, eller kanske inte”-utfarter. Problemet är just, som meningen säger, att de oftast inte hinner ut, förrän de som egentligen skulle haft företräde, når fram och tvingas tvärbromsa. Dessvärre (haha) har jag bara lyckats få tag på ett nattmarkfoto denna gången. Det kan lätt försköna bilden av den katastrofkorsning den egentligen är. Men den får duga, för den här gången.

Välkommen till första delen i den nya serien ”Veckans Väg”, där vi i mån av material presenterar områden, vägar och idiotier som ingen normal människa klarar av att hantera. Det är här vi kan börjar urskilja klyftor mellan människor med principer och de som inte har några överhuvudtaget. Människor med principer kan med ett annat ord beskrivas med ”de som gör rätt” och de som med respekt för andra tänker innan de handlar. Troligtvis är det dessa människor som kommer överleva längst i exempelvis högtrafikerade områden, som delar av Area Stolpskott kommer att handla om.

Områdestemat har för tillfället begränsats till Helsingborg, mycket för att det är där jag vistas i perioder. Det är också förvånansvärt lätt att finna något där, som man kan irritera sig på. Men så är det ju alltid när det gäller trafiken, som tveklöst sig innanför mina irritationsramar.

Först ut denna vecka (eller sist, hur man nu vill se på saken) blir en avslutande del av Österleden i Helsingborg. Eller, för att kalla den vid sitt rätta namn – Idiotleden. Vid ena slutstationen för Österleden finns en rondell som leder ut på Ängelholmsleden. Ängelholmsleden knyter ihop infarten till Helsingborg med E4. Eniro markerar upp vägen som nummer 111.

Denna rondell är ett unikum. Man skulle kunna tro att det är lätt att köra bil där – det är en stor rondell och filerna är väl breddade. Men ack vad man bedrar sig. Det magiska ordet i sammanhanget tycks vara ”filerna”. Just det, den här rondellen är tvåfilig, vilket med stor sannolikhet måste orsaka stor förvirring bland medtrafikanterna. Inte nog med det, antalet skyltar är förstås för många. Hela sex stycken möts man av innan man slutligen når fram till rondellen.

Och det är här det roliga börjar. Kollar man på första bilden, så ser man tydligt – och det vore väl egentligen fullt logiskt – att trafik som skall ut på motorvägen lämpligen använder sig av höger fil. Vänsterfilen vore perfekt att använda sig av om man skall rakt fram eller till vänster. I det här fallet givetvis.

För vad gäller egentligen? Det finns ju egentligen inga riktiga regler för hur man skall köra i en rondell. I körskolan fick man lära sig ungefär vad pitea.se beskriver i sin bild, nämligen ”håll till höger om du skall rakt fram eller till höger, samt håll till vänster om du skall till vänster”. Men logiken brister fullständigt i en rondell som Österledens, där det stundom är smockfullt med bilförare som vill hem. Då måste man själv ta ett beslut som, vilket andra bilden samtidigt visar, passar situationen bättre.

Vilket uppenbarligen ingen klarar av. Personligen så är min inställning till andra bilförare offensiv, men än dock ”respektera och var inte i vägen” eller ”gör det lätt för dina grannar”. Något som jag fortfarande överväger att ge upp, om jag skall vara ärlig.

Faktum är att motsats råder. Endast.

Så vad händer? Ja, man kan ta hela högerfilen som ett praktexempel på att den här rondellen inte fungerar överhuvudtaget. I princip samtliga bilförare på bilden skall rakt fram (ja, jag vet det eftersom jag var där). Samtidigt som trafik rullar in från alla håll.

Jag frågar mig alltså stilla med knuten näve vid ratten – varför är rondellen tvåfilig egentligen? Visst, det är mycket trafik och folk behöver svänga. Men ingen gör det. Trafikljus skulle fungera bättre, för här råder verkligen inga kugghjul, om man skall använda ett gammalt talesätt från körskolan.

Själv skall jag till höger vid detta tillfället, vilket också bakomvarande skall. Detta medför givetvis att köerna till rondellen blir precis såsom bilderna här visar. För att ingen klarar av att tänka sunt. Nu förmodar jag förstås att några av er tänker att ”om ingen skall till höger så gör det väl inget?”. Men det gör något i allra högsta grad! Eftersom folk faktiskt skall ut på motorvägen i ganska stor omfattning TROTS allt. Priset vi högersvängare får betala är alltså väntetider, trängsel och olycksrisk eftersom bilister som kommer från vänster, riskerar att köra in i oss. Varför, säger ni då? Därför att de som skall till VÄNSTER, som kommer från andra hållet, inte vet att man skall hålla till vänster när man svänger. Precis på samma sätt som förarna som skulle rakt fram från min sida, så kör även de som kommer från vänster helt åt helsike fel.

Österleden är således en total katastrof. Inte i sin utformning men väl på grund av sin storlek, vilket vanliga svenskar inte klarar av att hantera.

Just därför, så får denna väg ett alldeles speciellt utnämnande i ”Projekt Stolpskott”.

Läs även andra bloggares åsikter om helsingborg, idiotleden, österleden, stolpskott