I Eurovision och den svenska kampen skall musiken vara ”speciell”. Christer Björkman om någon borde fatta det. Men icke! Jag är en baksträvande oldstyler i det här sammanhanget och jag minns hur den var när jag var ung. Då symboliserade musiken något och programmen sändes i princip hela kvällar, en gång om året. Man lade ner tid på festivalen och det var en stor familjegrej. Sambon brukar kalla det för ”julafton”. Numera försöker man bara pressa pengar ur konceptet och det känns inte speciellt längre, speciellt inte då man försöker förlänga eländet till allt fler delomgångar. ”Flera skall kunna vara med”? Knappast, det handlar enbart om att kunna dra in så mycket pengar på SMS och dyra telefonsamtal som möjligt.
Den gamla stilen verkar vara den som fortfarande går hem, otroligt nog. Jag har fått för mig det om inte annat. Jag minns när hela tillställningen gick över och blev ett kommersiellt jippo 1999-2000, när man började anse att ”modern musik”, sånt som spelas på radio, skulle vara den stora inriktningen. Före den tiden så var musiken skaplig åtminstone och svenskarna försökte sällan göra sig till. Och så tog vi in professionella artister! Inte hiphoppare, pizzabagare och tondöva snorungar. Den första försämringen kom när playbacken ersatte dirigenter och orkestrar. Jag antar att det var bekvämt att slå på en bandspelare istället. Och billigare. Tänk om man hade anat det här då…
Eurovision är en gammal kultursymbol som jag inte trodde gick att förstöra mer, genom att ta bort den typ av musik som skulle symbolisera något unikt varje land som ställde upp. Men för varje år blir det fortfarande bara sämre och sämre. Vi börjar på allvar ta in bidrag som inte ens spelar svensk musik längre och en massa idioter som tror de kan göra musik, har numera helt tagit över. Jag är förvånad över att vi fortfarande kan göra såna extrema bottennapp i Sverige, som vi lyckats med. Vi hamnar liksom sist av en anledning.
Nej, det ska vara oldstyle, det ska vara ABBA eller något annat som vi kan stå för, här uppe i norden. Skulle man ta in ABBA igen så skulle hela världen rösta på Sverige, enbart för att de känner sig nostalgiska igen. Vi skall hålla skitballader och Darin-trams borta från den här typen av tävlingar, annars kommer vi förlora igen! Om jag vill lyssna på radio, så slår jag på den. Men som det är nu, så går inte det heller, för där blir jag bara ihjältorterad av Anna Bergendahl, Darin och Lady Gaga.
Grattis för övrigt till Tyskland!
Övriga artiklar:
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11
Läs även andra bloggares åsikter om ABBA, anna bergendahl, christer björkman, darin, dirigent, eurovision, eurovision song contest, festival, hiphop, kommersiellt jippo, lady gaga, orkester, pengar, pizzabagare, playback, schlager, tondöv, Tornevalls musik, tyskland



Nu återstår det väl bara att
Dolph spelar huvudrollen (tack för att du gjorde Melodifestivalen sevärd!), är intressantare än själva tävlingen så är det rätt illa. På tidigt 80-90-tal så var Sverige bra på musik – det är vi uppenbarligen inte längre och jag tror att det beror på generationsförändringar, eller nåt sånt. Nu för tiden skall ju allt vara så förbannat märkvärdigt och då får man skylla sig själv att det blir fel, när man tar omdömeslösa beslut. Det var bättre förr. Det bevisades inte minst på deras medley som avslöjade vilken slags musik som fortfarande går hem. Det var dessutom riktigt lyckat att bjuda in norge till det där. Något jag dock inte alls förstår, är att Kicki/Bettan/Lotta fick så GALET mycket scentid, jämfört med alla andra – vilket förvisso kompenserades av att Alexander Rybak avslutade allt riktigt snyggt!
